Leijonhjärta.

Äggen har kläckts; i boet ligger en tjattrande kull av luddiga dunungar, och hon ger sig ut på jakt efter mask och kanske några extra strån till boet – det är ju kallt nu ty vintern har börjat dra in över Danmark. Hon flaxar fram över tjärnarna runt Billunds flygplats, sveper med vingarna genom den klara höstluften, spejar mot vassen – kanske finns det en smaskig liten abborre att ta släpa hem till familjen? Så tänker hon och då, precis då – från ingenstans – vrålar något jättelikt i plåt mot henne i 700 knyck. Livet passerar i revy, men hon hinner inte längre än till minnet av smaken från den första sura masken som spyddes in i hennes näbb – innan hon med en våldsam duns smaskas ut över rutan till en Boeing från Brittish Airways, vars pilot inne i cockpit instinktivt duckar åt vänster och kort därpå lugnt kungör i högtalarna:

"We hit a little bird and will therefore be a bit late during this stop to re-fuel in Denmark".

Motorjournalistdjuren muttrar. Förseningar gillar de inte.

Och undertecknad, som är monumentalt flygrädd och sitter på plats 1A med öppen sikt in till cockpit, tänker att det var tur att rutan höll: Man vill ju inte ha en mås som flaxar fram i 700 knyck – rätt i magen.